Min förlossning

Här kommer min förlossningsberättelse för de som är intresserade av att läsa och vill veta hur allt gick.
Jag lägger inte upp lika många inlägg just nu då jag njuter av tiden med min underbara dotter och tar hand om henne mest hela tiden och har henne på armarna en del, även när hon sover för att inte missa för mycket av henne när hon är så liten.

Men nu ska ni få läsa:
 
Söndag 17 November

kl 05.15 ungefär vaknade jag till av att jag märkte att något gör ont i ryggen och lite i magen.
Kollade va klockan va då så därför jag vet vad klockan va. Funderade över det hela en stund och då de kom och gick och det var värk som jag inte haft innan eller känt innan av något slag kunde jag nästan sätta fingret på att det började hända grejer.
Men då det inte var kraftiga och regelbundna så försökte jag fortsätta sova, vilket funkade rätt okej.
Kunde vakna till när det gjorde ont.

Kl. 08.15 ungefär gick jag upp för att jag var kissenödig och när jag torkade mig så hade jag något slemaktigt blandat med brunt på pappret och detta var jag nu helt super hundra på var slemproppen som gick.
Nu kunde jag verkligen inte sova längre för jag blev så glad för det var ändå ett tecken på att det inte var super långt kvar till förlossningen. Var ju en dag över tiden med.

Efter allt detta gick jag ner och åt frukost och satte mig framför tvn för att fördriva tiden.
Pappa kom och kollade och frågade om jag kände av något än då han även på kvällen skulle flyga till London och berättade såklart vad jag hade börjat känna av och så.
Mamma kom ner senare och hon frågade med såklart och jag berättade igen och hon direkt: "Jippi, nu kanske det inte är långt kvar! Det börjar hända något!"
Men då det inte var regelbundet och smärtsamt eller ja, inte jätte ont så vågade alla åka hemifrån till det de skulle göra på morgonen och jag var nästan ensam hemma.
Störde inte mig något vidare direkt.

Senare på dagen när mamma kom tillbaka var läget rätt oförändrat.
Hade fortfarande värk i ryggen mest och sammandragningar framtill samtidigt och slemproppen hade fortsatt att avgå och kom lite bruna flytningar till med.
Mamma åt då lite lunch och vi gick sedan på en promenad på kanske ungefär en timma.
Mamma klockade värkarna jag hade under den tiden som kom med kanske 5-10 minuters mellanrum, men var inte så kraftiga fortfarande och kunde gå och prata samtidigt.

På kvällen sedan började de att ta till mer och mer.
Efter vi hade ätit vid 7, halv 8 tiden tog mamma och jag en tio minuters promenad runt området här hemma.
Efter det satte jag mig och klockade värkarna som kom mellan 3-5 minuters mellanrum.
Fortfarande lätta att andas igenom. Klockade dom i en timma ungefär.
Mamma fick sen ringa förlossningen som sa att vi fick komma in om jag kände att jag ville de.
 
Kl.21.25 ungefär åkte vi till förossningen på Östra sjukhuset.
Kl. 22.00 ungefär skrivs jag in på förlossningen och så satte de CTG på mig för att mäta värkarna och barnets hjärtljud. Såklart kunde hon inte ligga still i magen heller så hennes hjärtljud försvann till och från.


Kl. 23.15 i min mammas anteckningar då, undersökte barnmorskan mig. Då var livmodertappen helt utplånad eller vad man säger och 2 cm öppen. Då jag bara är 2 cm öppen räknas det inte som aktiv förlossning än och barnmorskan sa att jag kan välja om jag vill åka hem eller stanna , det är upp till mig hur jag känner.
Men jag tyckte det kändes bäst att stanna så det gjorde vi.
Försökte blunda lite mellan värkarna så jag kunde samla kraft till det andra som fortfarande väntade mig.

Kl.23.30 ungefär så frågade barnmorskan mig om jag ville ha lavemang så att tarmarna rensas. Det kan även hjälpa att förlossningen kommer igång lite mer också. Hade haft diarré tidigare under dagen, men tackade ja ändå så att allt skulle vara ute.
 
Måndag 18 November

Kl.01.15 ungefär undersöker mig barnmorskan igen och då hade jag bara öppnat mig 3 cm...
Kan ju säga att min tanke va att detta kommer ju ta evigheter! I mammas anteckningar skrev hon med att jag sa att mina värkar börjar bli starkare med.

Kl.01.30 ungefär fick jag är värmekudde mot ryggen och kan säga att det var as skönt.
Provade även här någon gång på lustgas och andra andetaget fick jag i mig gasen och det blev snurrigt med en gång minns jag. Som en fylla utan att ha druckit. Och då hade hon bara på medel, alltså inte fullt än.
Om det verkligen hjälpte mot värkarna kommer jag inte riktigt ihåg, men tog kanske de under 3 värkar för sen mådde jag illa av det med och spydde lite så jag använde inte den mer.

Kl.02.30 blir jag undersökt igen och nu hade de hänt grejer! Nu var jag 8 cm öppen! Och värkarna börjar bli riktigt kraftiga nu med och gör mega ont. Det går inte att beskriva. Det gör fruktansvärt ont och det börjar bli riktigt jobbigt att andas igenom värkarna och det finns nästan ingen paus alls mellan dom.
Det finns dom stunderna som de är starkare än andra, men det släpper aldrig helt.
Och jag känner det fortfarande mest i ryggen.
Vet att barnmorskan nämner något om att det ska ta hinnorna så att vattnet ska gå för det har inte gått av sig själv.

Innan hon tar hinnorna hinner jag öppna mig helt och hon försöker få tag i barnets hjärtljud, vilket inte gick så bra då hon låg så långt nere nu.

Kl.03.00 tar dom hinnorna och vattnet går.
Det känns väldigt roligt vill jag säga när vattnet går och i några sekunder känns det som en lättnad.
Men det varade inte länge.

Kl.03.07 börjar krystvärkarna sätta fart. Dom gör inte ont i sig utan man känner bara att man måste trycka på ordentlingt för att få ut denna ungen nu.
Jag vet att jag håller mammas händer, båda och trycker som satan varje gång jag behöver krysta samt att jag drar ena benet emot mig för det känns som det ska hjälpa.
Det enda som känns här är att det bränner mellan bena.
Sista krystvärken som jag hade var den allra värsta för det var då hon kom ut, hela på en gång och jag trodde verkligen jag skulle spricka upp mot magen och jag vågade inte släppa efter heller för när jag kände de bestämde jag mig att jag inte ska sluta nu innan huvudet i alla fall har kommit ut, men det blev att hela hon åkte ut.

Kl.03.33 var hon därmed helt ute och jag fick kort efter det upp henne på magen.

Hon hade kvar lite fosterfett så hon var kletig.
Men kan lova att allt var skit samma i detta ögonblicket. Jag var så glad att det var över och att jag äntligen fick hålla min lilla tjej.
Det bästa var att jag hade rätt var det gällde könet.
Min mamma hade gissat, eller hon var väldigt säker på att det skulle bli en pojke, medans jag var rätt säker på att det blir en tjej.
Kan ju säga att när jag visste va de blev räckte jag ut tungan åt mamma.
Min mamma fick även klippa navelsträngen.

Om jag såg rätt i journalen om förlossningen så kom moderkakan ut 03.47.
Fick en sprutan på ena skinkan samt att de tryckte på min mage (väldigt obehagligt!!!!) för att hjälpa till att få ut den. Fick trycka själv lite med.
Men det kändes inget. Fick även se hur den såg ut. Som en kaka kan man la säga, men väldigt mindre fräsch!

Hon sökte snabbt efter bröstet och tog det också utan problem så medans de sedan fick sy mig på tre olika ställen med 1 stygn på varje ställe alltså sammanlagt 3 stygn så låg jag och koncentrerade mig på min lilla flicka och att amma henne.
En student va med också under den tiden som jag krystade och fick vara med medans dom sydde så barnmorskan satt och förklarade saker för henne som jag inte alls tänkte på eller brydde mig om.
Jag tackar även gudarna för denna underbara barnmorskan som jag hade för hon var jätte trevlig och stressade ingenting och väntade på mig hela tiden innan hon gjorde något så att det skulle kännas bekvämt för mig hela tiden och det gjorde det verkligen.
På så sätt, även om det gjorde förbannat ont, var förlossningen super!

Fick även lite fika inne på förlossningen medans hon mätte och vägde och satte på tjejen blöjan, men va inte super hungrig så åt inte mycket.
Skulle även kissa innan vi fick komma till BB, men det funkade inte då jag va svullen och bedövad mellan bena så hon tömde mig eller hur man ska säga istället så att jag fick komma upp och vila. Det var inte det skönaste vill jag lova...
Fick åka rullstol upp! Det tyckte jag va en höjdare!! Hade aldrig klarat av att gå upp för mina ben skakade och jag var helt slut.

Vid halv sju tiden var vi uppe på BB. Att lägga sig i sängen och ha sin flicka bredvid sig var det bästa!
Så skönt att det var över och jag äntligen kunde sova! Jag var och är världens lyckligaste!

Kommentarer

Skriv en kommentar








Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus