Vilken härlig känsla de va!

Min kompis och även Penelopés gudmor har hästar, 3 stycken och två av dom red vi då, med andra ord var sin.

Det blev bara en liten sväng, men redan de va helt underbart!

Det va ju lagom kallt med och sedan började de blåsa en del till slut.

Matildas mamma va så snäll och gick med Penelopé som låg i sin vagn och sov under tiden.

På onsdag ska vi ut igen en sväng och Matildas mamma kommer vara så snäll igen och gå med Penelopé!

Man får ju skatta sig lycklig att ha såna underbara människor runt sig.

Nu på kvällen märker jag att jag blev lite öm om mina sittben efter ridningen, men de va de allt värt!

Hoppas på att nästa år kunna rida min egna polle! Som jag längtat efter hästryggen!