Heej allihopa.

Även om de knappt finns någon som läser min blogg just nu tänkte jag ändå lägga in detta.
Nu är det såhär att, hm, hur ska man säga...
Jo! Jag har genom livet varit med om en del, det har många.
Sen om det är positivt eller negativt är olika, men jag syftade på negativa grejer nu då som gjorde livet jobbigt för mig.
Som barn va jag med om mycket. Min mamma och pappa bråkade en del och tidsvis pratade dom inte ens med varandra, jag försökte då vara den emellan som skulle fixa allt för att jag skulle få det bättre, för att mina yngre syskon skulle få det bra och mina föräldrar.
Jag har haft pojkvänner som behandlat mig illa, sagt till mig vad jag ska göra, hur jag ska tänka eller vad jag ska säga samt vad jag inte får göra och vad jag får göra.
Jag fått även höra av dessa att jag är en dålig människa, jag är egoisktisk, jag tänker inte, jag är patetisk, barnslig mm.
Vid ett tillfälle i mitt liv va jag beredd att ge upp allt. Jag åt ingenting nästan, jag rökte mer än vad som va bra (sen är rökning inget bra överhuvudtaget) och drack massa kaffe.
Jag skärde mig i armen med.

Efter detta försökte jag bygga upp mitt liv på nytt och koncentrera mig på mig.
Jag började en utbildning och träffade en kille.
Jag blev gravid.
Men på vägen där någonstans va jag inte lycklig längre till slut och märkte detta passar inte mig.
Jag bestämde mig att även om jag va gravid (är gravid) att lämna denna kille för att jag inte kom framåt.
Jag fastnade och även om jag försökte komma framåt med att vara positiv så blev allting mer negativt.
Det bårkades och bråkades och jag kände mig inte förstod alls.
Jag kände att det inte spelade någon större roll vad jag sa, de ändrade sig inget.

Nu må jag sitta hemma hos mina föräldrar igen, gått halva graviditeten och inte har ett riktigt jobb, men jag har en sak som hjälper mig på vägen även om jag inte har allt.
Mitt tänkande.
Jag har hittat ett sätt så att livet blir lite lättare.
Det är en lång väg och de kommer komma motgångar, men dessa är till för att klara av och bara jag tror tillräckligt mycket på det kommer jag klara detta.
Nu har jag två filmer hemma, men deras budskap är ungefär den samma.
Man kan tro på det eller inte och en del kommer säga att det inte funkar alls.
Men detta är vad man brukar ge med människor till att få ett bättre liv.
Film nummer 1: The Secret
Film nummer 2: You can heal your life från Louise L Hay
Här berättas de av människor som haft olika liv och olika "dåligt" liv.
Dessa har då stött på olika, antingen den ena eller den andra och upptäckt att om dom bara tror på något, känner de med hela kroppen och tänker på ett annat sätt i vardagen så ändrades hela deras liv och helt plötsligt så mådde dom bättre.
De berättas hur man ska tänka om sig själv.
Oftast säger man vid vissa tillfällen att man inte klarar något eller att man ser förjävligt ut, helt enkelt man har något att klaga på, på sig själv och är man inte nöjd med sig själv kommer man aldrig att kunna bli nöjd med någon annan. Älskar man inte sig själv kommer man aldrig kunna älska någon annan.
Hört de innan? Jag har.
Dom visar helt enkelt hur man kan tänka om och må bättre, älska sig själv och veta att man klarar av saker.
Och att man ska vara tacksam.

Jag kollar på båda filmerna och kommit fram till att jag ska verkligen börja om här och nu.
Jag köpte mig idag ett litet block som jag varje kväll ska skriva i vad jag är tacksam över.
Istället för att sitta och klaga över vad jag stör mig på eller vad som varit mindre bra ska jag tänka på vad jag är tacksam över. Detta kommer göra mig gladare och få hela mig att må bättre.
Sedan ska jag varje morgon och varje kväll när jag kollar mig i spegel säga till mig själv hur bra jag ser ut och att jag älskar mig själv för den jag är.
Det är självrespekt jag är ute efter. Sund sådan.